Min vän Elina

Kuvat olivatkin mukanani, kamerassa! Sain lainata myös veljeni konetta, joten...

Päivä taisi olla vuoden kylmin, niin ainakin puhui reitemme ja poskemme. Juoksimme roskalavan kautta joen rantaan, kädet täynnä rekvisiittaa ja mieli iloisena. Suuni pulputi sekaisin kahta kieltä, taisi vauhtua välillä kesken lauseen. 

Elinalla on niin ihania ideoita. Aina heille saapuessani silmäni vaeltavat pitkin kotia, mitähän Elina taas on keksinyt. Linnunpesä-lampun. Tai sohvapöydän vanhasta ikkunasta. Ja tuolla ihanalla vanhalla penkillä on erityinen tarinakin, jonka voi lukea Elinan blogista. Elinan blogiin (joka on samalla myös hänen oma yritys) pääsee kurkkaamaan tästä: Bolseye

Jag hade dom där bilderna med mig, i kamera! Och sen fick jag låna min brors dator, så att...

Den där dagen var säkert årets kallaste, så kändes det i alla fall. Vi sprang via sopcontainer till älvens strand, händerna fulla med rekvisit och vi var glada. Min mun blanade två språk när jag pratade.

Elin har så fina idér. Alltid när jag är hos dom, kollar jag runt och upptäcker nya saker vad hon gjort. Fågelbå-taklampa. Eller soffbård av gammal fönster. Och den där gammal bänk har en särskilt historia bakom sig, som ni kan läsa på hennes blogg. Elinas blogg (och samtidigt hennes företag) hittar du här: Bolseye